Vad arbetar egentligen en väktare med?

vaktOm du inte sitter hemma och tittar på TV hela dagarna, utan är ute på stan bland folk åtminstone någon gång emellanåt, finns chansen att du då och då stöter på en uniformsklädd man eller kvinna med myndig uppsyn. Det kan vara en polis, men det kan också vara en väktare. Vad gör då en väktare förutom att gå omkring och se myndig ut och snurra på nyckelknippor?

Jo, en väktare är en person som helt enkelt utför bevakningssysslor. Det kan handla om att stå på vakt utanför butiker och säkerställa att ingen plockar med sig varor utan att betala, att ingen tar sig in i låsta lokaler, att enbart personer med rätt legitimation/ackreditering släpps in på företag, och mycket mer. En väktare ser helt enkelt till att upprätthålla ordning, antingen för samhällets bästa eller för ett företags bästa.

Väktaryrket ses ofta som ett mindre kvalificerat yrke, särskilt om man jämför med polisyrket, och visst, en väktarutbildning är i ärlighetens namn inte särskilt omfattande. Samtidigt skulle vårt samhälle vara en betydligt mer otrygg plats om det inte fanns väktare som såg till att hålla ordning.

Dessutom måste sägas att samhället utövar ganska strikt kontroll över väktaryrket. För det första är väktarutbildningen standardiserad (två delar: Väktarutbildning 1(VU1) och Väktarutbildning 2(VU2)). För det andra måste praktisk yrkesträning (PYT) schemaläggas och utföras mellan de två utbildningsdelarna. Yrkesträningen måste vara på minst 160 timmar. Dessutom måste varje väktare ha ett yrkesbevis (utfärdas av Länsstyrelsen) som ska förnyas vart fjärde år.

Civil olydnad

När man upplever att något i samhället är fel, oavsett vad, finns det flera sätt att gå tillväga för att försöka få till en förändring. Den formellt politiska är en, men ack så lång tid det tar innan det ens kan skapas ett embryo till förändring. Ett annat sätt att skapa förändring är genom rent våld. Det är sällan en lyckad lösning, särskilt inte för dem som är först med att gå till angrepp. Kvar återstår civil olydnad.

Civil olydnad kan vara ett effektivt sätt att uppnå förändringar i samhället. Samtidigt måste de som utövar denna metod vara beredda på att ta konsekvenserna av att gå emot samhället. Civil olydnad handlar nämligen i huvudsak om att bryta lagar eller strunta i att följa myndighetsbeslut.

Vad som är ett konkret exempel på civil olydnad beror på om det är en enskild individ som så att säga tar saken i egna händer eller om det växer fram en rörelse av flera likasinnade kring en viss fråga. En enskild individ kan till exempel välja att strunta i att betala en viss skatt. Som exempel kan vi ta fordonsskatten. Om man tycker att den skatten är en ren straffskatt för att man råkar äga en bil, så struntar man helt enkelt i att betala den (och tar konsekvenserna). Ett tydligt exempel på civil olydnad när många individer samlas är en demonstration.

Gandhi och Martin Luther King, som anses vara två förgrundsgestalter inom civil olydnad, har var och en, på skilda håll, definierat fyra grundprinciper för civil olydnad. Det handlar om “inget våld”, “ingen skadegörelse”, “öppenhet” och “ansvarstagande”.

HD går emot staten i skattefrågan

I Sverige har vi i många år tillämpat ett system med dubbelbestraffning för personer som på olika sätt har förfarit mindre korrekt med skatteuppgifter. Som ”skattefifflare” har man inte bara kunnat bli tvungen att betala ett minst sagt saftigt skattetillägg (40 procent extra på intäkterna, i tillägg till den vanliga skatten), utan också riskerat att hamna i domstol för diverse brott (felaktig skatteuppgift, försvårande av skattekontroll, skattebrott, etc.). Denna dubbelbestraffning är ett flagrant brott mot både Europakonventionen (som Sverige är signatär till) och EU:s rättighetsstadga. Dessa två dokument stipulerar att man inte kan ställas till svars och dömas för samma brott i två olika förfaranden. Solklart kanske, men inte i Sverige.

Staten och Skatteverket har av naturliga skäl hittills varit ganska ljumt inställda till förändringar, men efter Högsta Domstolens prövning den 11 juni 2013 står det nu klart att Skatteverket måste rätta sig i ledet. Det är nu inte längre möjligt för Skatteverket att både ta ut skattetillägg och skicka vidare ett ärende om skattebrott till prövning i domstol. Ne bis in idem-principen gäller numera även i svensk skattelagstiftning.

I sitt beslut grundade HD sitt resonemang på resultaten av en dom i EG-domstolen som handlade om mervärdesskatt. Här fanns svart på vitt om vad som gäller dubbla förfaranden (de är absolut förbjudna enligt EG-domstolen!) och frågan om det svenska förfarandet kunde därmed avgöras ganska snabbt, dessutom enhälligt i plenum. Domstolens praxis har därmed ändrats som i ett trollslag. Följderna av detta för alla som hittills blivit bestraffade två gånger blir väldigt svåra att avgöra. Ett antal resningar är att vänta.

Spelmonopolet i andra länder

Det är inte bara i Sverige som staten upprätthåller ett spelmonopol. Om man tittar runt om i Europa är det faktiskt en ganska vanlig företeelse. Egentligen är den brittiska spelmarknaden den enda i EU som är helt öppen. Som en följd är brittiska spelbolag mer eller mindre dominerande i Europa. Här är lite intressant information om spelmonopolet i Frankrike och Grekland.

La Française des jeux – Frankrike
I Frankrike finns ett företag som heter La Française des jeux (ung. Franska spel), som sedan 1976 har monopol på alla spel om pengar, med undantag för casinospel och spel på hästsport och hundsport. La Française des jeux ägs till 72 procent av franska staten. Resterande andel ägs av olika landsomfattande organisationer.

La Française des jeux fungerar i princip som Svenska Spel. Man har många tusen ombud runt omkring i Frankrike och man erbjuder dessutom spel på nätet. Det handlar såväl om spel på sport som lotterier, lotter och liknande.

OPAP – Grekland
Det spelmonopol som har varit mest i hetluften det senaste året är det grekiska och det är också det grekiska spelmonopolet som så att säga ligger risigast till när EU-kommissionen planerar för stora förändringar. Det är bolaget OPAP som styr och ställer på den grekiska spelmarknaden. Bolaget ägs dock faktiskt bara till 34,4 procent av den grekiska staten. Resterande delar ägs av organisationer och företag runt om i både Grekland och andra europeiska länder. Den grekiska staten håller dock effektivt alla andra spelbolag borta från sin inhemska marknad.

Nya lagregler att känna till

Vid månadsskiftet juni/juli varje år är det alltid ett antal nya lagar som träder i kraft. Det är inte lika många som de som träder i kraft vid årsskiftet, men antalet ökar faktiskt år från år. Här är lite kort om de fem viktigaste nya lagarna från 1 juli 2013. Notera att vissa ändringar enbart gäller ändringar i en eller ett par paragrafer i befintliga lagar.

Nytt begrepp inom sexualbrott
Tidigare har begreppet “hjälplöst tillstånd” varit centralt i bedömningen om ett sexualbrott ska anses föreligga. Nu ändras denna skrivning till “särskilt utsatt situation”. Genom ändringen blir förmodligen fler fall av sexuella utnyttjanden att ses som våldtäkt.

Större möjligheter för kameraövervakning
Det införs en ny lag om kameraövervakning. Lagen gynnar den som vill kunna sätta upp kameror utan särskilt tillstånd. Reglerna riktar sig främst till butiksägare.

Utbildning för barn som vistas i Sverige utan tillstånd
Så kallade papperslösa barn ska i framtiden ha rätt till utbildning på såväl grundskolenivå som gymnasienivå, på likartade villkor som svenska medborgare.

Ingen sterilisering nödvändig vid könsbyte
En minst sagt infekterad fråga under de senaste åren har varit den om sterilisering vid könsbyte. Genom en lagändring 1 juli slopas kravet på sterilisering.

Kränkande fotografering
Från och med 1 juli införs ett nytt brott i brottsbalken. Det är nu brottsligt att ta fotografier av personer som befinner i privata miljöer om personen inte är medveten om fotograferingen. Omfattande undantag görs emellertid för fotografer som är anställda hos en aktör verksam inom nyhetsförmedling.

Åldersgränser och spelmonopolet

Att EG-domstolen är måttligt imponerad av Sveriges spelmonopol är vida känt. Inte heller EU-kommissionen, som brukar betraktas som EU:s regering (om än inte en folkvald sådan), önskar att Sverige slopar sitt monopol på spel om pengar inom Sveriges gränser. Allt detta är givetvis i allra högsta grad känt både i korridorerna på Svenska Spel och i korridorerna i riksdagshuset.

Att Sveriges spelmonopol står helt i motsättning till den grundläggande principen om fri rörlighet för tjänster över nationsgränserna är helt klart, men Sverige har ända sedan 1995 lyckats upprätthålla ett undantag. Detta undantag baseras främst på idén om att spelmonopolet är till för att skydda folkhälsan. Detta argument blir dock mer och mer ihåligt, inte minst eftersom Svenska Spel ökar sin marknadsföringsbudget för varje år. Därför söker man nu efter nya sätt att försvara spelmonopolet. Att införa tydliga åldersgränser är ett sådant.

Men, åldersgränser är väl inget nytt? För att få lov att spela om pengar i Sverige måste man ju vara 18 år? Jo, det är korrekt, men det finns stora problem – även om finansmarknadsminister Peter Norman hellre talar om utmaningar – med hur lagstiftningen följs. För vissa av de spel om pengar som Svenska Spel erbjuder finns ingen officiell åldersgräns. Visst, man kan förmoda att de flesta spelombud ändå ser till att kräva att den som vill spela visar upp bevis på att han eller hon är myndig, men det strukturella problemet kvarstår; det är för vissa spel om pengar inget absolut krav från Svenska Spels sida att spelaren är 18 år eller äldre.

Förmodligen kommer Peter Norman och hans departement att borra djupare i den här frågan under hösten för att lägga ett lagförslag under våren. Frågan är om EU-kommissionen nöjer sig med detta.

Unik dom om folkrättsbrott i Sverige

1994 rasade ett inbördeskrig i den afrikanska staten Rwanda. Konflikten spillde även över på grannlandet Uganda och även flera andra stater i närområdet var inblandade på ett eller annat sätt. Efter kriget var det ett antal tidigare rwandier som sökte sig till Sverige för att söka asyl. En av dessa numera svenska medborgare har nu dömts i svensk domstol för folkmord och grovt folkrättsbrott. Det är minst sagt en unik dom som följer av en unik rättegång. För första gången har nämligen en svensk domstol prövat ett fall om folkmord i en annan stat.

Domen i det så kallade Rwandamålet kom den 20 juni. Den åtalade fälldes för brotten folkmord och grovt folkrättsbrott, mer specifikt mord, försök till mord, anstiftan av mord samt människorov. Den åtalade har dömts till fängelse på livstid utifrån gärningarnas allvarliga karaktär.

Det sista är dock inte sagt i målet. Den åtalades advokat, Tomas Nilsson, menar att domen är helt uppåt väggarna. Han framför att domstolen har gjort det enkelt för sig genom att lita blint på muntlig bevisning och ögonblicksskildringar, och att det absolut krävs en mer noggrann prövning av vad som egentligen är fakta i fallet. Tomas Nilsson avser därför att överklaga tingsrättens beslut till hovrätten.

Väl i hovrätten finns alla chanser till en annorlunda bedömning än den som tingsrätten har gjort. Det är nästan mer regel än undantag att hovrätten gör åtminstone vissa ändringar i tingsrättens dom. Samtidigt finns alltid risken/möjligheten att hovrätten även gör en egen bedömning av de två punkter på vilka den åtalade har frikänts.